Idag har jag pratat en hel del, dels i telefon och dels ansikte mot ansikte. Jag blev ju intervjuad efter jobbet. Att bli intervjuad innebär att svara på en hel del frågor, något jag visste innan men inte att det skulle vara så svårt och jobbigt. Frågorna är ofta korta men kräver långa, utläggande svar. Detta resulterade i att jag pratade i nästan en hel timme, jag, om mig själv. När jag kom hem kände jag mig helt slut i huvudet. Men det var samtidigt väldigt roligt och jag ser redan fram emot nästa gång vi ska träffas för intevju nr 2 som blir någon gång i början på mars.
Eftersom jag har pratat så mycket kan man ju fundera på hur jag egentligen pratar. Den frågan kommer sig av att en kund återigen har frågat var jag kommer ifrån då de hör min charmiga? norrländska. Ofta blir de dock förvånade när jag berättar att jag är från Gävle för de tror att jag är längre uppifrån i landet. Det kan jag väl förstå då de som frågar oftast är längre söderut ifrån, men idag var personen som frågade själv ifrån Umeå. Jag skulle vilja höra mig själv prata, jag menar höra hur mycket norrländska jag egentligen pratar. Just dialekter och om man bryter eller inte när man talar ett annat språk är väl sånt som är omöjligt att höra för en själv, antar jag. Eller? För det skulle ju kunna innebära att drottning Silvia hör sig själv tala svenska helt utan brytning. Är det möjligt?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar