1-årskontroll och minnen

Idag, på vad jag tror var årets varmaste dag hittills, 36 grader kl halv åtta på kvällen, var vi på 1-årskontroll hos barnläkaren. Matias mår bra och verkar utvecklas som han ska. Både Fran och jag blev dock förvånade att han inte vägde mera. 10,3 kg visade vågen. Jag hade nog närmare gissat på 11 eller 12. Men han ligger på sin kurva med en normalvikt och lite längre än medel - 77 cm.

Jag kan inte låta bli att tänka tillbaka på den här dagen för ett år sedan, den 29 juni 2011, dagen innan Matías föddes. På så många sätt ett helt annat liv och ändå var det ju alldeles nyss han föddes. Natten innan hade jag haft sammandragningar eller förvärkar eller vad det nu var och vi åkte därför in till sjukhuset på förmiddagen. Redan i bilen sa jag till Fran att det höll på att lugna ner sig och att vi säkert skulle bli hemskickade igen. Och så blev det. Undersökningen visade att något var på gång men eftersom vi bor så pass nära sjukhuset så tyckte de att vi kunde åka hem igen. Vi tog det lugnt hemma resten av dagen och jag kan ändå inte komma ihåg att vi var så hemskt nervösa. Fastän det var så nära så tror jag att det kändes ganska overkligt fortfarande. Så här såg det iallafall ut den här dagen för ett år sedan precis innan vi blev hemskickade från sjukhuset. Så nyss och så länge sedan...

Värme & paket

I tisdags, precis lagom till Sveriges sista match, kom ett litet paket med en Sverigetröja i till Matías. Så nu vet ni varför Sverige vann.

Värmen har också kommit på allvar. Idag på eftermiddagen var det 35 grader och det känns vill jag lova. Nu strax före halv elva är det fortfarande 30 grader. Matías klarar ändå värmen bra tycker jag och det är tur att hans rum ändå inte blir så hemskt varmt. På dagis har de dock planerat om dagen och är nu ute på gården och leker direkt på morgonen istället för lite senare under förmiddagen.

Sedan helgen har förresten Matías börjat krypa och nu tar han sig precis dit han vill. Så det blir till att ha mera uppsikt, att gå ifrån och komma tillbaka en minut senare betyder att han är i helt andra ändan av vardagsrummet än där man lämnade honom. Tricket med att ställa soffbordet precis intill soffan för att han inte ska ramla ner fungerar inte längre - då kryper han upp på bordet!

Fotbollsvecka

Den här veckan har vi såklart tittat på fotboll och hejat på både Spanien och Sverige. Tyvärr har det ju inte gått lika bra för de gul-blå som för "la roja". När jag hämtade på dagis i torsdags var alla barnen målade i ansiktet med spanska flaggor och redo för matchen. I fredags när jag nämnde att Sverige spelade fick Matías snabbt en flagga målad i blått och gult.

Vi hat även haft lekbesök från Sverige den här veckan. Elin och lilla Emma som precis fyllt 1 år var här en vecka och hälsade på och klämde in en eftermiddag med oss i det tighta besöksschemat. De små kollade in varandra och kommunicerade på sitt vis. Häftigt att se att de är ungefär i samma stadie och gör liknande saker och rör sig mer eller mindre på samma sätt.

Möhippa i Sevilla

I helgen var jag iväg på egna äventyr och lämnade mina killar hemma. Det var nämligen möhippa för Maria Luisa som gifter sig senare i sommar. Jag tog tåget till Sevilla lördag förmiddag och mötte upp de andra tjejerna vid lunchtid. Efter god tapaslunch blev det bananmojitos för att matcha brudens bananutklädnad och sedan fortsatte trevligheterna fram till tidig morgon.
Och även om det absolut inte var någon vilohelg jag var på så kändes det ändå som att jag kom hem med lite ny energi. Att släppa lite grann på ansvaret som mamma ett tag och bara vara Lisa igen gjorde gott och var välbehövligt. Killarna här hemma hade det såklart bra själva med besök av farmor och farfar och trots att de behövde åka till sjukhuset på grund av öroninflammation - igen.

11 månader, cirka

11- månadersdagen var det full fart så jag hann ju inte skriva ihop något om hur Matías 11 månader är. Så här kommer det något uppstaplat:

Matías kryper inte ännu men kan ställa sig i krypposition och tar sig en liten bit bakåt men inte framåt.
Kan sätta sig upp från liggande
Tar sig dit han vill genom att snurra, sätta sig upp, lägga sig ned åt andra hållet och snurra igen.
Pratar, papapapa eller bababa. Den 2 juni sa han faktiskt Mama men det har inte upprepats.
Klappar händerna om något är kul eller om vi sjunger en sång eller så.
Stoppar allt som inte är mat i munnen. Puréer går bra, om de är köpta i burk, men är det större bitar så är det väldigt otäckt att stoppa något i munnen.

Full fart & dop

Det har verkligen gått i ett nu här ett par veckor. Det började med att vi helgen för två veckor sedan åkte till Madrid för att vara med och fira Frans kusins comunión. Comunión kanske kan jämföras med vår konfirmation men barnen är runt 10 år och väldigt finklädda. Killarna har kostym eller sjömansdräkt (?) och flickorna bär vita klänningar som närmast påminner om brudklänningar. Vi bodde hos Frans syster och umgicks nästan två hela dagar med släkten.

På måndagen när vi kom hem hade mamma och pappa  kommit från Sverige så de väntade på oss här hemma. Resten av veckan fick de vara barnvakt och åka och hämta på dagis på eftermiddagarna när jag jobbade. På torsdagen åkte Fran till Amsterdam med några kompisar. På lördagen gjorde jag, Matías, mormor och morfar en dagsutflykt till Málaga där vi promenerade runt i den upprustade, fina hamnen, den gamla delen i centrum och åt lunch på ett torg fullt av blommande Jakaranda-träd. På tisdagen i förra veckan landade så morbror Martin och Andrea in från Sverige. På onsdagen kom Josefine och Jenny. I fredags hade vi en härlig stranddag och sedan på lördagen var det dags för Matías dop. De sista detaljerna inför dopet inhandlades och sedan var det lunch med halva Frans släkt som kommit hit från hela Spanien. Efter lite återhämtning här hemma (Matías hade dessutom feber hela dagen) så var det då dags på kvällen för dopceremoni och efterföljande middag. Det blev en härlig kväll med familj och vänner. Själva huvudpersonen sov sig dock igenom mesta delen av middagen men under dopet som i och för sig var avklarat i expressfart så var han nöjd och tittade förundrat på prästen som svepte runt i sin långa vita kåpa. Lite grymtade Matías till just när han fick vatten på huvudet men annars var han bara tyst och tittade sig omkring.

Idag och igår så har nu hela gänget åkt tillbaka till Sverige. Tack så mycket för den här gången!