30 november

Sista november idag och Matías blir 5 månader. Fortfarande så liten men ändå så mycket större än den lille nyfödde krabaten som såg dagens ljus den sista juni i år. Nyfiken i en strut är han, vattenglas är spännande och det är väldigt svårt att koncentrera sig på att äta om mamma samtidigt sitter och pratar med någon annan. Idag fick han prova att dricka mjölk i nappflaska och slukade den nästan utan vidare. Banan däremot smakar och känns konstigt i munnen. Då är det bättre att suga på nappen, tugga på bitleksaken, mammas eller pappas finger, sina egna händer eller varför inte fötter. Ligga på magen kan man göra korta stunder innan det blir tråkigt, men att snurra från rygg till mage själv som han var väldigt duktig på när vi var i Sverige är inte så intressant längre. Att sitta själv blir nog nästa steg men vi är inte riktigt där än, men det går bra att sitta med i tripp trapp-stolen vid bordet när vi äter lunch. För att sova ska han ha mormor och morfars nalle över sig men kan då somna själv i sin egen säng, dock har det tagit drygt en vecka med en del gråt och skrik att få till det.
Dagis är fortfarande ingen höjdare men vi kämpar vidare och det går bättre, och bäst går det när de är ute på dagisgården, då är han ganska nöjd, sitter och tittar på träden och de äldre barnen ett tag och somnar sen oftast en liten stund i vagnen innan jag kommer och hämtar upp honom.

Packningstips

Eller kanske snarare ett tips vid uppackning. Om man för att spara plats i resväskan stoppar tre par barnstrumpor i en pipmugg så är det bra att plocka ur dem ur pipmuggen samtidigt som man packar upp resväskan. Annars blir strumporna lätt liggande ( i pipmuggen) i ett av köksskåpen i låt säga en och en halv månad.

Första advent utan glögg

Adventsljusstakarna är på plats sen igår kväll och första ljuset har tänts men glöggen som jag inhandlade för någon vecka sedan och längtat efter att smaka på hela dagen har tyvärr inte hunnits med. Jag får spara den till nästa söndag då vi även kommer att ha Matías mormor och morfar här på besök.

I motsats till igår då vi hade en riktig hemmadag pga en snorig och febrig liten krabat, jag antar att det var oundvikligt efter en vecka på dagis, så har vi idag varit ute nästan hela dagen. I förmiddags var Matías och jag ner och åt frukost med Agneta som var här och hälsade på från Madrid. Vi hann med en kort promenad innan de skulle sätta sig i bilen och köra uppåt. Sedan hann vi inte vara hemma mycket mer än en timme, under vilken en av granntjejerna kom upp och hälsade på för hon hade blivit utelåst så jag fick väcka Fran som klättrade in på deras terrass och öppna åt henne. Efter detta äventyr åkte vi iväg till Benahavis, bortanför Marbella, för att äta lunch tillsammans med några kompisar från Malaga. Mätta och trötta efter lunchen kändes det lagom att åka hem hit allihopa för lite kaffe.

Nu är det sovdags för mig, lilleman sover sedan några timmar tillbaka och Fran ska precis åka till jobbet. Imorgon är det dags för dagis igen, få se vad Matías tycker om det. Det var bara första dagen som det gick så bra, sedan har han inte alls tyckt det varit nåt roligt alls att vara där. Men nya tag imorgon!

Inskolning

Idag har Matías varit på dagis i en och en halv timme för att i lugn och ro hinna skolas in innan jag börjar jobba om tre veckor. Jag vet att det heter förskola nu i Sverige men här tänker jag fortsätta kalla det dagis, förskolan kan man nog säga att de börjar när de är tre år. Iallafall så gick det väldigt bra för att vara första dagen, enligt vad hans fröken skev i dagboken så hade han bajsat så hon fick byta kläder på honom och bara gråtit precis innan han somnade på förmiddagsvilan. Så hon tyckte det var en bra första dag. Och ja, jag fick lämna honom där på en gång, här är inte föräldrarna med ens första dagen. Så med en klump i halsen fick jag gå därifrån och blev tvungen att trösta mig med att köpa ett par nya, lite för dyra stövlar.

Så här såg lilleman ut imorse innan vi åkte iväg, ekiperad i dagisuniformen, jo, alla barn på dagiset har lika joggingdress på sig. Detta trots att det är ett kommunalt dagis. Vad jag tycker om det? Inte så mycket faktiskt. Blir väl mycket tvätt för att alltid ha ett rent set men samtidigt behöver vi inte fundera på vas vi ska klä på honom på morgonen. Men det måste vara ännu svårare för personalen att skilja på barnen, speciellt bebisarna.

Hejdå morbror Martin

Idag har morbror Martin åkt hem till Sverige efter att ha bott här hos oss under lite drygt sex månader. Det var det nog ingen av oss som trodde när han först kom i början på maj. Men det borde iallafall väga upp för att vi när vi sågs julen 2010 hemma i Valbo inte hade träffat varandra på över tre år.
Vi kommer sakna dig morbror Martin, tänk att du bott här under hela Matías liv.

Efter att jag och Matías skjutsat morbror till flygplatsen så åkte vi hem och städade lite. Men helt utan släkt blev vi inte, istället kom Matías farfar och hälsade på och senare åt vi god lunch i Torremolinos med hans farbror Antonio. Efter en promenad i härlig höstsol somnade både jag och Matías i bilen på vägen hem.

Tyst

Alldeles tyst är det här hemma, bara diskmaskinen som mullrar lite ute i köket. Det är inte så ofta nu för tiden. Matías sover och Fran och morbror Martin har åkt till stranden för att surfa.

Jag kan väl passa på att sammanfatta veckan som gått då. Den har bjudit på lite allt möjligt bl.a. fix med ytterligare papper för dagisplatsansökan, tandläkarbesök, IKEA- besök, en runda på Fuengirolas erotiska tapas-festival, strandpromenad och fika med Elin och lilla Emma samt kanelbullsfika på jobbet.

Igår, lördag, fick jag och Matías sällskap av en granntjej och hennes son som är några månader äldre än Matías när vi var ut på vår förmiddagspromenad. Konstigt att man helt plötsligt kan ha så mycket gemensamt med någon som jag bara har hejat på och kanske bytt några ord med när vi stött på varandra i trappan. Samtalsämnena kretsade ju såklart om småkillarna och jag passade på att fråga om mat, välling och sånt som det snart är dags att introducera för . Och lite inspirerad blev jag nog för när vi kom hem och jag tog en banan fick lilleman smaka lite på en sked. Det verkade inte smaka allt för illa av ansiktsutrycket att döma men bra konstigt tyckte han nog att det var.

Sprutor igen

Idag har Matías varit på 4-månaderskontroll hos barnläkaren och även fått två vaccinationssprutor, en i varje ben. Allt såg bra ut på kontrollen, han följer sin kurva som det heter och väger nu 7,5 kg och är 67 cm lång. Sprutorna gick bra den här gången också, lite skrik just när det stack till men så fort vi tar upp honom så är det bra igen. Men nu på kvällen kändes han lite varm och såg lite hängig ut och hade faktiskt lite feber när vi tog tempen, stackars liten. Hoppas han sover bra inatt nu efter lite mat och alvedon.

En onsdag och torsdag i november

Igår åkte hela familjen inklusive morbror Martin in till Malaga för att gå en liten sväng, äta lunch och hämta Frans bil som han lämnade där i måndags. Det blev även premiärturen för Matías i vagnens sittdel och han verkade gilla det. Kanske i tidigaste laget men det verkade vara roligare att kunna följa med lite mer i vad som händer runt omkring än att bara ligga och titta upp i himlen. Och han somnade gott i den också så det tar vi som ett bra betyg.

Idag har det regnat från och till under dagen och nu blåser det så att det skallrar i de neddragna persiennerna. Törs man kanske hoppas på att hösten äntligen är här nu? Inte för att jag gillar så mycket att det regnar men lite mer höstlika temperaturer tycker jag vore på sin plats nu.

I förmiddags var Matías och jag ner till Svenska kyrkan på babycafé. Det var lite småtrevligt, inte så många barn där, men några för Matías att titta på medan de lekte och sen så var det en kort sångstund som han inte var så intresserad att delta i förutom när det var dags att sjunga "Prästens lilla kråka ", den var kul! Får se om vi tar oss dit någon mer gång innan jag börjar jobba, för det börjar ju faktiskt dra ihop sig nu, bara lite drygt en månad kvar. Väldigt blandade känslor inför det men mer om det en annan gång.

Första november

Första november är alla helgons dag här i Spanien och därmed röd dag. Nu gör det ju ingen större skillnad för oss just nu om det är helgdag eller inte då vi är lediga alla dagar men på något sätt känns det ändå lite annorlunda när det är helg. Och idag har vi verkligen tagit det lugnt hemma och bara varit iväg på en kortare promenad här i krokarna.

Trots ledigheten, min mammaledighet tog förresten slut samma vecka som vi kom hem från Sverige och nu är det min semester jag tar ut, så gjorde jag ett litet jobbinhopp i fredags. Och inte vad som helst utan jag och en kollega deltog i ett seminarium och svarade på frågor om fastighetsmarknaden inför en publik på ca 50 pers. Så det var lite nervöst men kändes ändå bra, så jag hoppas att det lät vettigt också.

Igår var Matías och jag ute och gjorde ärenden på förmiddagen, bl a lämnade in papper till vår dagisplatsansökan, och på eftermiddagen hade vi en dejt med Elin, Elle och småkillarna i Torremolinos.