Nog kan jag vara lite less på jobbet ibland men det är iallafall aldrig samma sak två dagar i rad. De dagar som verkar bli lugna kör oftast ihop sig och rätt som det är blir det stressigt. Andra dagar när jag tror att jag inte ska hinna med allt jag ska göra så går det hur bra som helst att jobba undan.
Dagens mest annorlunda inslag var den lilla ödlan som vi upptäckte satt nästan uppe i taket inne i badrummet. Jag vägrade först att gå på toa så länge han satt där. Jag var halvvägs inne en gång när jag tittade rakt på honom och fick för mig att han stirrade tillbaka med sina små äckliga, svarta ögon, så jag vände och sprang ut igen. Men till slut hade nöden ingen lag och eftersom han inte hade rört sig en millimeter sen jag tittade till honom sist så vågade jag mig till slut på att gå på toaletten iallafall. Var den lilla ödlan är nu har jag ingen aning om, min kollega bar ut honom på sopskyffeln och satte honom ute på gatan. Det var nästan så jag tyckte lite synd om den lille kraken när han blev utkörd i kylan, men bara nästan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar