Bild: Adlibris Igår kväll läste jag ut "Mig äger ingen" av Åsa Linderborg. På både insidan och utsidan av pärmarna på pocketversionen avlöser lovorden varandra över den fantastiska skildringen av en dotters uppväxt med sin pappa. Jag tvekade att läsa boken för jag trodde att den skulle vara jobbig och väldigt känslosam men boken får aldrig något riktigt grepp om mig. Därför känns det ändå konstigare att läsa den översvallande kritiken. Jag tycker i och för sig alltid att det är intressant att läsa om andra människors liv så i det perspektivet är boken läsvärd men man får inte förvänta sig nåt mer än en ganska neutral skildring av författarens inte helt idylliska uppväxt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar