Vanlig måndag

En vanlig måndag på jobbet, vad nu det nu är på ett jobb där ingen dag egentligen är den andra lik. Jag försökte förklara för en tjej som jag träffade i fredags för att hon eventuellt ska jobba när jag är mammaledig hur en vanlig dag ser ut för mig på jobbet, vad jag egentligen gör om dagarna. Apropå mammaledig börjar jag fundera på hur det kommer kännas, mammaledigheten är ju inte så lång här nere, ynka 16 veckor, som de flesta plussar ihop med sin semester och eventuellt ytterligare två veckor om man slår ihop några amningstimmar. Jag räknar med att kunna få ihop till fem månader allt som allt, vilket ju inte är särskilt mycket med svenska mått mätt. Men ändå, ledig i fem månader liksom, nog för att jag kommer ha fullt upp med att ta hand om en liten bebis. Men ändå, fem månader utan att gå till jobbet varje dag. Lite konstigt känns det allt även om jag redan är övertygad om att den tiden säkerligen kommer att gå alldeles för fort.
Men nu är det som det är, att jämföra med Sverige är liksom ingen idé, nu bor vi här och får rätta oss efter det som gäller då. Kanske kommer det att kännas mer när de här fem månaderna lider mot sitt slut men mycket handlar ju också om inställningen. Nu vet jag från början att det är så här och då måste det fungera.