Stress och siesta

Vi börjar med siestan, ja, jag har inte sovit siesta idag men jag har haft siesta. Jag slutade jobba vid halv tre och körde hem för att hinna äta lunch med Fran innan han skulle åka till sitt jobb. Strax efter fem gjorde jag mig iordning igen för att köra ner på stan och lämna in min klocka som hänger upp sig och stannar och sen skulle jag träffa kunder för att visa en lägenhet. Jag brukar ju annars inte ha siesta på dagarna utan endast en timme för lunch vilket jag gillar bättre men idag var det skönt att åka hem ta det lite lugnt och åka iväg igen. Efter kundmötet blev det träning som vanligt på tisdagar.

Och stressen då, ibland kör det bara ihop sig och jag funderar på om jag är stresstålig eller inte. Ibland är det nog så att jag bara stressar upp mig själv. När det känns som att allt verkligen händer samtidigt och ska vara klart samtidigt. Vad gör man då, benar upp det och tar en sak i taget. Just det brukar jag ju också komma på att jag ska göra men oftast blir jag först sittande en stund och vet inte var jag ska börja eller blir så stressad att några tårar måste komma fram för att liksom lätta på trycket. Men efter det så brukar det ju alltid ordna sig. Så hur lär man sig att hoppa över det där första momentet som liksom inte tjänar något till och bara bena upp listan på en gång. Det känns som att det borde vara stresstålighet att bara kunna hoppa över det. Eller är det just det där första momentet som måste till för att få andrum och börja ta tag i en sak i taget. Inget går ju fortare för att man gör fem saker på samma gång, det brukar istället bara köra ihop sig ännu värre.