Rädd för åska

Hela eftermiddagen har det regnat, åskat och blixtrat. Regnet stod tidigare verkligen som spön i backen och det var ljudliga åskknallar. Jag hann precis äta upp min lunchmacka nere på strandpromenaden innan de första dropparna började falla. Den första eftermiddagstimmen (dvs. mellan kl fyra och kl fem för mig) så undvek jag helt att använda telefonen pga av ovädret. Jag övervägde också att stänga av datorerna inne på kontoret men beslöt att det nog inte var så farligt. Men sen kom jag på mig själv med att hoppa till varenda gång åskan gick, sätta upp händerna för öronen och obehagskänslorna började komma. Vad är det jag tycker är så läskigt med åska? Visst kan jag oroa mig för att blixten ska slå ner men jag tror inte det är det egentliga skälet. Jag tror att det istället har något samband med min mörkerrädsla. Men vadå, det här var ju mitt på blanka dagen. När ett riktigt oväder kommer över oss så blir det ju mörkare, inte helt mörkt, men mörkare, och jag tror att det är det här skymningsljuset, när det blir grått som gör att jag inte gillar när det åskar. Jag får en känsla av att det någonstans ifrån ska komma fram en skepnad/varelse som inte är så trevlig. Det är samma sak varje gång det åskar. Jag vet inte var denna föreställning kommer ifrån. Jag hör ju själv att det är helt osannolikt och ändå finns känslan där. Är det något från ett tv-program eller en film när jag var liten? Varför är jag rädd för åskan?